-
Vad är livscykelanalys (LCA)?
-
Rättvisa jämförelser
-
Vagga-till-grind eller vagga-till-grav?
-
Miljömässigt fotavtryck
-
Oberoende verifiering
Hur kan HSE-chefer göra mer hållbara val av personlig skyddsutrustning samtidigt som de skyddar sina medarbetare? Det är den stora frågan för många HSE-chefer inom branscher som sträcker sig från olja och gas och kemisk bearbetning till läkemedel och life tech. Personlig skyddsutrustning (PPE), t.ex. engångsoveraller, erbjuder ett viktigt skydd för personal på fältet men det är också en markant källa till koldioxidutsläpp och plastavfall.
Det kan verka komplicerat att uppfylla miljö- och hållbarhetsmål (ESG), men det finns några grundläggande steg som du kan följa för att göra din PPE mer hållbar utan att kompromissa med säkerheten.
Den här artikeln förklarar hur man bedömer varje steg i produktens livscykel och definierar några nyckelbegrepp som används i livscykelanalys av PPE. Den visar också hur DuPont använder livscykelanalys (LCA) för att utforma sin hållbarhetsstrategi.
Vad är livscykelanalys (LCA)?
LCA är ett systematiskt tillvägagångssätt för att utvärdera miljöpåverkan i samband med varje steg i en produkts liv. Detta omfattar utvinning av råmaterial, bearbetning av material, tillverkning, distribution, användning, reparation och underhåll samt bortskaffande eller återvinning. LCA är avgörande för att bedöma produkters hållbarhet eftersom det ger en heltäckande bild av plaggets miljöpåverkan. Det hjälper tillverkare som oss att identifiera ”hotspots” under tillverkningen och gör det möjligt för HSE-chefer att minska påverkan under användningen och hela vägen till slutet av livscykeln. Hotspots är de steg där produkten har störst miljöpåverkan, ofta på grund av energiintensiva processer eller användning av icke förnybara resurser. Genom att åtgärda dessa hotspots kan man minska påverkan och förbättra produktens övergripande hållbarhet.
FN:s miljöprograms Life Cycle Initiative är en bra referenskälla för att förstå terminologi och metodik inom LCA.
Produktlivscykeln för ett PPE-plagg kan delas upp i fem viktiga steg:
Utvinning och bearbetning av råmaterial är det inledande steget i tillverkningsprocessen, men val som görs i början kan påverka hur ett skyddsplagg påverkar miljön. Användningen av högdensitetspolyeten (HDPE) som primärt råmaterial innebär en betydande påverkan på LCA för Tyvek® 500 Xpert-plagget, på grund av dess miljöpåverkan uppströms under utvinning och bearbetning. Tyvek®-tyg är dock ett monomaterial, inte en blandning, vilket gör det lättare att återvinna och återanvända. Tyvek® innehåller inga mjukgöringsmedel eller begränsade kemikalier över gränserna som listas i europeiska direktiv, till exempel RoHS (Direktiv 2015/863/EU) och REACH särskilt farliga ämnen (SVHC).
Dessutom ska det finnas tydlighet och spårbarhet i hela materialförsörjningskedjan och tillverkningsprocessen. DuPont tillverkar Tyvek®-tyget som skyddskläderna tillverkas av vid en särskild anläggning i Luxemburg och skapar en transparent och ansvarsfull leveranskedja genom sin uppförandekod för leverantörer och sitt program för ansvarsfulla leverantörer som kallas ”Together for the Planet”.
Var plagget tillverkas är en viktig faktor att ta hänsyn till vid LCA. Ur ett miljöperspektiv är det bättre för planeten ju närmare tillverkningsstället kan ligga användningsstället. Kontrollera också vilka resurser som används vid tillverkningen av plaggen och hur de anskaffas, eftersom detta kommer att ingå i LCA.
Tillverkning är i allmänhet energiintensivt, så helst bör tillverkningsanläggningar drivas med förnybara energikällor. Alla tillverkningsanläggningar för DuPont™ Tyvek®-tyg använder krediter för förnybar energi och ursprungsgarantier för att driva 100 % av sin verksamhet. DuPont har också ett kontinuerligt program på plats för att minska sin totala energiförbrukning. Sedan 2016 har vi sett över vår produktionsutrustning för att byta till mer hållbara energikällor, vilket har lett till betydande minskningar av växthusgasutsläppen, optimerat värmeåtervinningssystem för att spara energi och bränsle, förbättrat värme- och ventilationssystem för att öka effektiviteten och uppgraderat vår byggnad med LED-belysning för större utsläppsbesparingar.
Färdiga plagg måste transporteras från tillverkningsstället till användningsstället. Ibland kan det handla om en stor leverans till en central kundanläggning, med efterföljande mindre leveranser till andra anläggningar när efterfrågan uppstår. Alla dessa resor och de tillhörande utsläppen bör beaktas vid LCA-bedömningen för PPE. Lättare Tyvek®-plagg kan innebära att det krävs mindre energi för att flytta dem per enhet. Hög hållbarhet kan innebära att de behöver bytas ut mer sällan, så att färre resor krävs.
Förpackningar kan också vara en hotspot för miljöpåverkan. Sedan 2015 har DuPont använt Tyvek® 500 Xpert Eco Pack, som bidrar till att minska förbrukningen av vatten och primär energi samt sänker CO2-utsläppen. Vi stöder även övergången från pappersbaserade bruksanvisningar till elektroniska QR-koder, vilket sparar tusentals ton papper årligen. DuPont var en av de första PPE-tillverkarna som lade till QR-koder på sina produktetiketter för bruksanvisningar online.
Det kan vara svårt att bedöma vilket skyddsplagg som har minst miljöpåverkan. Ett sätt att använda personlig skyddsutrustning längre är att välja mer hållbara material som minimerar risken för nötnings- och rivskador. Denna enkla åtgärd kan förlänga den personliga skyddsutrustningens hållbarhet och avsevärt minska antalet artiklar som HSM-chefer måste kassera efter användning.
En annan faktor är tygets vikt. Tyngre plagg kräver mer energi för att transporteras och genererar mer avfall när de kasseras. Tyvek®-materialet är betydligt lättare än alternativen med mikroporös film och spunbond-meltblown-spunbond (SMS). Vid användning av återanvändbar PPE kan tvätt-, tork- och underhållsaktiviteter bidra till miljöpåverkan, så dessa aspekter måste analyseras ordentligt.
Det sista steget i den personliga skyddsutrustningens livscykel omfattar kassering, återvinning eller återanvändning av plagget. Om plaggen är tillverkade av blandade material kan de vara svåra att återvinna. DuPont™ Tyvek® är dock ett enda material, högdensitetspolyeten (HDPE), vilket innebär att det är lättare att extrahera och återvinna när det inte är förorenat. Materialet får nya användningsområden i till exempel lastpallar, parkbänkar och lekredskap.
DuPont har startat ett program för återvinning av Tyvek®-skyddskläder, som utvidgar vårt miljöarbete utanför fabriksgrindarna till att omfatta slutet av plaggens livscykel. Projektet innebär att kunderna kan skicka sina icke-kontaminerade DuPont™ Tyvek®-plagg i stora partier direkt till en lokal återvinningsanläggning. Detta hjälper användarna att optimera och kontrollera kostnaderna för att kassera använda plagg.
All kontaminerad PPE måste förbrännas, så att välja PPE som inte släpper ut biotoxiner vid förbränning är ett sätt att minska skadliga utsläpp. Beroende på lokala bestämmelser kan kontaminerad Tyvek® förbrännas säkert.
-
<span><img width="35px" src="/content/dam/dupont/amer/us/en/personal-protection/public/images/icons-logos/DuPont_icon_Mechanical_red_red_rgb.png"></span> 1. Inköp av råmaterial
Utvinning och bearbetning av råmaterial är det inledande steget i tillverkningsprocessen, men val som görs i början kan påverka hur ett skyddsplagg påverkar miljön. Användningen av högdensitetspolyeten (HDPE) som primärt råmaterial innebär en betydande påverkan på LCA för Tyvek® 500 Xpert-plagget, på grund av dess miljöpåverkan uppströms under utvinning och bearbetning. Tyvek®-tyg är dock ett monomaterial, inte en blandning, vilket gör det lättare att återvinna och återanvända. Tyvek® innehåller inga mjukgöringsmedel eller begränsade kemikalier över gränserna som listas i europeiska direktiv, till exempel RoHS (Direktiv 2015/863/EU) och REACH särskilt farliga ämnen (SVHC).
Dessutom ska det finnas tydlighet och spårbarhet i hela materialförsörjningskedjan och tillverkningsprocessen. DuPont tillverkar Tyvek®-tyget som skyddskläderna tillverkas av vid en särskild anläggning i Luxemburg och skapar en transparent och ansvarsfull leveranskedja genom sin uppförandekod för leverantörer och sitt program för ansvarsfulla leverantörer som kallas ”Together for the Planet”.
-
<span><img width="35px" src="/content/dam/dupont/amer/us/en/personal-protection/public/images/icons-logos/DuPont_Icon_Two_Protective_Apparel_rgb (1).png"></span> 2. Tillverkning av plagg
Var plagget tillverkas är en viktig faktor att ta hänsyn till vid LCA. Ur ett miljöperspektiv är det bättre för planeten ju närmare tillverkningsstället kan ligga användningsstället. Kontrollera också vilka resurser som används vid tillverkningen av plaggen och hur de anskaffas, eftersom detta kommer att ingå i LCA.
Tillverkning är i allmänhet energiintensivt, så helst bör tillverkningsanläggningar drivas med förnybara energikällor. Alla tillverkningsanläggningar för DuPont™ Tyvek®-tyg använder krediter för förnybar energi och ursprungsgarantier för att driva 100 % av sin verksamhet. DuPont har också ett kontinuerligt program på plats för att minska sin totala energiförbrukning. Sedan 2016 har vi sett över vår produktionsutrustning för att byta till mer hållbara energikällor, vilket har lett till betydande minskningar av växthusgasutsläppen, optimerat värmeåtervinningssystem för att spara energi och bränsle, förbättrat värme- och ventilationssystem för att öka effektiviteten och uppgraderat vår byggnad med LED-belysning för större utsläppsbesparingar.
-
<span><img width="35px" src="/content/dam/dupont/amer/us/en/personal-protection/public/images/icons-logos/DuPont_icon_Transportation_red_rgb.png"></span> 3. Distribution
Färdiga plagg måste transporteras från tillverkningsstället till användningsstället. Ibland kan det handla om en stor leverans till en central kundanläggning, med efterföljande mindre leveranser till andra anläggningar när efterfrågan uppstår. Alla dessa resor och de tillhörande utsläppen bör beaktas vid LCA-bedömningen för PPE. Lättare Tyvek®-plagg kan innebära att det krävs mindre energi för att flytta dem per enhet. Hög hållbarhet kan innebära att de behöver bytas ut mer sällan, så att färre resor krävs.
Förpackningar kan också vara en hotspot för miljöpåverkan. Sedan 2015 har DuPont använt Tyvek® 500 Xpert Eco Pack, som bidrar till att minska förbrukningen av vatten och primär energi samt sänker CO2-utsläppen. Vi stöder även övergången från pappersbaserade bruksanvisningar till elektroniska QR-koder, vilket sparar tusentals ton papper årligen. DuPont var en av de första PPE-tillverkarna som lade till QR-koder på sina produktetiketter för bruksanvisningar online.
-
<span><img width="35px" src="/content/dam/dupont/amer/us/en/personal-protection/public/images/icons-logos/DuPont_Icon_Stop_Watch_red_rgb.png"></span> 4. Livslängd
Det kan vara svårt att bedöma vilket skyddsplagg som har minst miljöpåverkan. Ett sätt att använda personlig skyddsutrustning längre är att välja mer hållbara material som minimerar risken för nötnings- och rivskador. Denna enkla åtgärd kan förlänga den personliga skyddsutrustningens hållbarhet och avsevärt minska antalet artiklar som HSM-chefer måste kassera efter användning.
En annan faktor är tygets vikt. Tyngre plagg kräver mer energi för att transporteras och genererar mer avfall när de kasseras. Tyvek®-materialet är betydligt lättare än alternativen med mikroporös film och spunbond-meltblown-spunbond (SMS). Vid användning av återanvändbar PPE kan tvätt-, tork- och underhållsaktiviteter bidra till miljöpåverkan, så dessa aspekter måste analyseras ordentligt.
-
<span><img width="35px" src="/content/dam/dupont/amer/us/en/personal-protection/public/images/icons-logos/DuPont_Icon_Recycle_Consolidation_red_rgb.png"></span> 5. Slutet av livscykeln
Det sista steget i den personliga skyddsutrustningens livscykel omfattar kassering, återvinning eller återanvändning av plagget. Om plaggen är tillverkade av blandade material kan de vara svåra att återvinna. DuPont™ Tyvek® är dock ett enda material, högdensitetspolyeten (HDPE), vilket innebär att det är lättare att extrahera och återvinna när det inte är förorenat. Materialet får nya användningsområden i till exempel lastpallar, parkbänkar och lekredskap.
DuPont har startat ett program för återvinning av Tyvek®-skyddskläder, som utvidgar vårt miljöarbete utanför fabriksgrindarna till att omfatta slutet av plaggens livscykel. Projektet innebär att kunderna kan skicka sina icke-kontaminerade DuPont™ Tyvek®-plagg i stora partier direkt till en lokal återvinningsanläggning. Detta hjälper användarna att optimera och kontrollera kostnaderna för att kassera använda plagg.
All kontaminerad PPE måste förbrännas, så att välja PPE som inte släpper ut biotoxiner vid förbränning är ett sätt att minska skadliga utsläpp. Beroende på lokala bestämmelser kan kontaminerad Tyvek® förbrännas säkert.
Rättvisa jämförelser
När man utvärderar olika PPE-lösningar är det viktigt att se till att alla jämförelser är rättvisa och robusta så att resultaten blir tillförlitliga.
I livscykelanalys (LCA) är en ”funktionell enhet” den referenspunkt som definierar exakt vad som ska bedömas. Det är avgörande för att säkerställa konsekvens och relevans i LCA-studier, särskilt för PPE, där prestanda och användning varierar kraftigt. Ett exempel på en funktionell enhet kan vara ”skydd av en arbetare under 8 timmar i en farlig miljö”.
Den funktionella enheten säkerställer att LCA-jämförelser fokuserar på likvärdig prestanda och undviker missvisande slutsatser genom att ta hänsyn till skillnader i livslängd, material eller användning. Om man t.ex. vill jämföra engångsplagg (som används en gång) med återanvändbara plagg (som används flera gånger) måste påverkan per användning normaliseras för att återspegla funktionaliteten i den verkliga världen.
När du granskar LCA-data för PPE ska du alltid kontrollera:
- Vad den funktionella enheten är
- Huruvida det stämmer överens med ditt faktiska användningsscenario
- Om jämförelsen är likvärdig när det gäller skydd, komfort, hållbarhet och användningsfrekvens.
Vagga-till-grind eller vagga-till-grav?
Vagga-till-grind eller vagga-till-grav är två olika metoder för livscykelanalys, och det är viktigt att förstå skillnaden. Båda har sina fördelar när det gäller LCA.
Vagga-till-grind-bedömningar baseras på en stor uppsättning primära data. Detta tar hänsyn till en produkts miljöpåverkan från utvinning av råmaterial fram till fabriksgrinden, dvs. innan den transporteras till konsumenten. På så sätt är bedömningen från vagga-till-grind tydligt definierad och kontrollerad. Tillverkarna använder ofta detta tillvägagångssätt för att bedöma effekterna av sina produkter fram till den punkt då de lämnar produktionsanläggningen, så att förbättringar kan göras.
Vagga-till-grav-bedömningar bygger i högre grad på välgrundade antaganden om distribution och bortskaffande. De tar hänsyn till en produkts miljöpåverkan från råvaruutvinning till slutligt omhändertagande. Detta tillvägagångssätt ger en heltäckande bild av den miljöpåverkan som är förknippad med en produkt, vilket kan användas som beslutsunderlag för konsumenter, företag och beslutsfattare. Vagga-till-grav-bedömning är särskilt användbar för att förstå en produkts totala miljöavtryck och för att göra välgrundade val när det gäller produktdesign, materialval och hantering av uttjänta produkter.
Med andra ord är vagga-till-grind en partiell livscykelanalys som fokuserar på produktionsfasen, medan vagga-till-grav är en fullständig livscykelanalys som omfattar produktens hela livslängd. Det omfattar faktorer som går utöver miljöutsläpp för att även ta hänsyn till aspekter som markanvändning och vattenförbrukning, som alla bidrar till produktens hållbarhet.
Miljömässigt fotavtryck
Detta leder oss rakt in på definitionen av ”miljömässigt fotavtryck” (Evironmental footprint – EF). Många förknippar felaktigt denna term enbart med koldioxidutsläpp (CO2), men en produkts eller organisations EF består av många olika parametrar.
EU-kommissionens EF-metoder erbjuder harmoniserade regler för att genomföra en tillförlitlig och transparent bedömning av produkters och organisationers miljöpåverkan under hela deras livscykel. Metoderna för att mäta miljömässigt fotavtryck, som utvecklades av kommissionen 2013 och uppdateras 2021, ger företagen ett tillförlitligt ramverk för att kvantifiera sin miljöprestanda. Den definierar 16 kategorier av påverkan, inklusive:
- Klimatförändring - som mäter de totala globala utsläppen av växthusgaser (GHG) under ett plaggs livscykel i kilogram koldioxidekvivalenter (kg CO2-ekv.).
- Resursåtgång, fossil - som bedömer påverkan på begränsade resurser som kol, olja och gas, och hur konsumtionen nu påverkar tillgången till dessa resurser för framtida generationer.
- Vattenanvändning - tar hänsyn till tillgången på eller bristen på vatten i de regioner där tillverkning/produktanvändning sker, om denna information är känd.
- Markanvändning - utvärderar effekterna av industriell verksamhet på marken och kan omfatta förlust av arter, markförstöring eller förlust av själva marken (erosion).
- Ozonnedbrytning - fokuserar på de potentiella effekterna på stratosfärens ozonskikt (O3) som skyddar oss från farlig ultraviolett strålning. Utarmningen av ozon ökar antalet fall av hudcancer hos människor och skador på växter.
EF-metoden främjar transparens, ger tillgång till trovärdig miljöinformation och stöder välgrundade beslut av företag och konsumenter, vilket i slutändan driver på övergången till hållbarhet.
Oberoende verifiering
Oavsett vilken metod du väljer är det viktigt att kontrollera att tillverkarens hållbarhetspåståenden har verifierats av en oberoende part när du genomför en LCA. Tredjepartscertifieringar och externa granskningar av LCA-data spelar en avgörande roll för att säkerställa trovärdigheten, noggrannheten och den övergripande tillförlitligheten i LCA-resultaten. Det innebär att en neutral part har analyserat uppgifterna och försäkrat sig om att de påståenden som baseras på dem är rimliga och sakliga.
Tredjepartscertifiering är också ovärderlig när det gäller att ge inköpare av personlig skyddsutrustning full insyn i hela tillverkningskedjan och i materialförsörjningen. Det ger en försäkran om att de produkter du köper är ansvarsfullt anskaffade och tillverkade, och att du har klarhet i hur de påverkar miljön.
Slutsats
Arbetsmiljö- och säkerhetspersonal inser alltmer det dubbla ansvaret att skydda människor och miljö. Livscykelanalysmetoden (LCA) vagga-till-grav är avgörande för att identifiera och minska PPE:s miljöpåverkan under hela dess livslängd. Genom att granska varje steg i PPE:s livscykel – från inköp av råmaterial till avfallshantering – banar tillverkare som DuPont vägen för hållbara metoder.
DuPonts initiativ, till exempel minskningen av förpackningsavfall och inrättandet av Tyvek® Protective Apparel Recycling Referral Program, visar att det är möjligt att förena säkerhet med miljöhänsyn. Vi inser behovet av att ta itu med samhällsutmaningar i hela vår värdekedja, vilket innebär att vi måste arbeta med olika kunder, integrera hållbarhet i vår egen verksamhet och främja hållbarhet i våra leveranskedjor. Övergången till mer hållbara PPE-lösningar, inklusive användning av förnybar energi i tillverkningen och förlängning av plaggens livslängd, återspeglar ett åtagande att inte bara uppfylla utan överträffa miljö- och hållbarhetsmål.
När vi ser till framtiden är det tydligt att integreringen av miljöhänsyn i hälso- och säkerhetsrutiner inte bara är ett moraliskt krav utan också ett praktiskt krav. Genom att anamma innovativa lösningar och hållbara metoder kan HSE-chefer säkerställa att skyddet av frontlinjearbetare går hand i hand med bevarandet av vår planet för framtida generationer.
