Hålla superbakterier på avstånd

Ebolakrisen och den eskalerande kampen mot bakterier och virussjukdomar som inte går att behandla visar inga tecken på att avta och pekar mot en ny risknivå för sjukvårdspersonal och annan räddningspersonal.

De senaste utbrotten av ebolaviruset i Västafrika och den allmänna risken för global överföring har satt starkt fokus på mycket smittsamma sjukdomar och sjukdomar som inte går att behandla. Det är en mycket svår uppgift att ligga steget före dödliga bakterier och viruspatogener och akutvården måste vara beredd på det värsta.

Utan att förringa den naturliga oron för ebola i Storbritannien är den kanske lite obefogad med tanke på att om den här specifika sjukdomen upptäcks där skulle den förmodligen vara relativt enkel att hålla i schack. Till skillnad från vissa andra sjukdomar som inte går att behandla är ebola inte särskilt smittsam och även om den är högvirulent visar sig symptomen snabbt, vilket gör att smittade personer snabbt kan isoleras.

Under en tid när två miljarder människor reser varje år och med allt mer öppna gränser är risken för dödliga sjukdomar och sjukdomar som inte går att bota en realitet och ett växande problem. Detta är ett hot som finns jämte problemet med mer kända sjukdomar på hemmaplan som snabbt blir resistenta mot modern antibiotika. Enligt en färsk BBC-rapport (1) beräknas läkemedelsresistenta bakteriestammar redan orsaka 5 000 dödsfall per år i Storbritannien och 25 000 i Europa.

test ebola

bild ebola med tyvek

VAD ÄR EN BIOLOGISK FARA?

En biologisk fara är en biologisk mikroorganism eller ett ämne som utgör ett hot mot människor, djur eller miljö. I de flesta fall är mikroorganismer antingen nyttiga eller helt ofarliga för människor. Ett litet antal är dock mycket farliga och ibland dödliga, och med sin ihärdighet, smittsamhet, förmåga att föröka sig, tendens att mutera, fullständiga osynlighet och konstant invasiva beteende kan de utgöra en unik utmaning när det gäller att hämma eller utrota dem. Enligt

WHO ansvarar farliga patogener såsom bakterier, virus och parasiter för fler än 16 % av dödsfallen per år i världen (2).

Biologiska faror kan förekomma i en mängd olika former och deras ständiga närvaro kan göra dem mycket svåra att hantera och kontrollera. Biologiska faror kan vara bakterier, virus, parasiter eller svampar eller andra källmaterial såsom kontaminerade kroppsvätskor, smutsiga förpackningar och smutsiga arbetsytor och utgöra potentiella biorisker. Det kausala ursprunget för biologiska faror kan vara allt från ruttnande livsmedel och ansiktsbakterier till högt virala medicinskt avfall och bakteriella krigsmedel. Alla dessa biologiska faror och många andra är relaterade till förekomst av smittsamma biologiska ämnen och gifter av biologiskt ursprung eller kontaminerade material såsom organiskt damm och mögelsporer.

Biologiska faror har även kraftigt varierande överföringsmekanismer. Vissa smittsamma sjukdomar såsom influensa kan smitta direkt vid beröring eller genom inandning av droppar från luftvägarna, medan andra såsom tuberkulos huvudsakligen sprids via luftburen överföring. Malaria å andra sidan överförs via myggor, medan ebola och AIDS i allmänhet kräver direktöverföring av infekterade kroppsvätskor.

BEHOVET AV SKYDDSÅTGÄRDER OCH BARRIÄRER

I praktiken är det aldrig så entydigt. Ebola, till exempel, kan överleva och förbli smittsam i 48 timmar eller mer utanför människokroppen (3) så den smittar helt enkelt genom kontakt med en kontaminerad yta. Detta innebär att bårar, ambulanser, medicinsk utrustning och personlig skyddsutrustning måste rengöras mycket noggrant i händelse av eventuell exponering. Att hålla dessa områden så rena som standarden kräver för att hålla tillbaka mycket virulenta patogener såsom ebola är en utmaning i sig och kräver pengar, utbildning och engagemang. Sådana åtgärder skulle utan tvekan sätta avsevärd press på akutvården om ebola eller liknande sjukdomar skulle få fotfäste i Storbritannien.

Erfarenhet från ebolautbrott på senare tid visar att exponering för biologiska föroreningar kan ha mycket allvarliga och snabbt eskalerande hälsoeffekter och det innebär att det finns mycket litet utrymme för riskblindhet eller förseningar när det gäller införandet av korrekta skyddsåtgärder. Det enorma antalet potentiellt farliga mikroorganismer och det stora antalet möjliga biologiska faror innebär att valet av personlig skyddsutrustning för personal som utsätts för livshotande patogener kan vara en mycket komplex uppgift.

Fall där sjukvårdspersonal eller de som varit på plats först har fått smittsamma sjukdomar från patienter och sedan fört dem vidare är inte okänt.(4)

Utöver ett effektivt skydd mot naturlig spridning av infektioner och sjukdomar finns det ett behov av personlig skyddsutrustning för akutvårdsscenarier när biologiska ämnen tillverkas, hanteras, distribueras, studeras, administreras, neutraliseras, tas bort eller kasseras. Typen av platser där de här aktiviteterna kan utföras på omfattar sjukhusanläggningar, försvars- och militäranläggningar, medicinska och biologiska forskningslaboratorier och biotekniska produktionsanläggningar. Förebyggande åtgärder mot biologiska faror är även nödvändiga i ett stort antal krissituationer, vid allt från översvämningsåtgärder eller sanering av olycksplatser till åtgärder vid biologisk terrorism.

SÖKA HJÄLP

I alla fall av exponering för biologiska faror måste en dedikerad riskbedömning utföras på all personlig skyddsutrustning, helst med referenser till de prestandaklasser som beskrivs i Europastandarden  EN 141268 (5). Biologiska ämnen klassificeras i fyra olika kategorier (6) och, på grund av det extremt stora antalet risker med smittsamma ämnen, är det absolut nödvändigt att få råd av experter vid val av personlig skyddsutrustning för olika nivåer av faror.

Säkerhet för akutvårdare handlar dessutom inte enbart om att ha rätt skyddsutrustning.  Rätt utbildning är precis lika viktigt. Det är ett faktum att många fall av exponering för biologiska faror har berott på bristande uppmärksamhet eller rutiner, saker som lätt händer i stressiga situationer vid akutvård. Armand Sprecher, medicinsk rådgivare för Läkare utan gränser för hemorragisk feber (blödarfeber), bekräftade detta i en intervju för NPR i USA nyligen (7): "I de fall då vi ser sjukvårdare med infektioner när

personlig skyddsutrustning används gjorde [personalen] något fel med skyddsutrustningen: de bar inte skyddsutrustningen på rätt sätt eller förorenade sina händer när de tog av sig [overallen]."

 

SAMMANFATTNING

Många människor anser att det bara är en tidsfråga innan en stor nationell eller internationell medicinsk akutsituation, som omfattar en obotlig eller mycket svårbehandlad sjukdom, inträffar. Det är svårt att bedöma riskerna. Skillnaden mellan ett isolerat fall eller en global pandemi kan vara en enskild, smittad passagerare som obemärkt kliver av ett plan. Om eller när en sådan sjukdom bryter ut kommer det att vara sjukvårdspersonal som sätter sina liv på spel för att skydda, tjäna och stödja allmänheten. Vi behöver förbereda oss redan nu för att säkerställa att vi inte förlorar det slaget.

 

(1) se http://www.bbc.co.uk/news/health-28098838

(2) WHO: The Global Burden of Disease: uppdaterad 2004

(3) Public Health Agency of Canada: Ebola Virus – Pathogen Safety Data Sheet

(4) Putting their lives on the line: Meningitis in first responders: B. McKenna, Wired 11.18.10

(5) 'Performance Requirements and Test Methods for Protective Clothing Against Infective Agents'

(6) Referenser: United States Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och EU Directive 2000/54/EC

(7) This Suit Keeps Ebola Out – So How Can A Health Worker Catch It?: M. Silver, NPR, July 24, 2014